Oddner på Kommendanthuset

Var med Rei och några av hans fotokompisar och kollade på fotoutställning på Kommendanthuset. Utställningen heter Lina Haskell möter Georg Oddner och pågår till 19 januari.

Lina Haskell har rest runt i Sverige och avbildat Folkets hus-byggnader. Tyvärr blev resultatet lika tråkigt som det låter. Det känns varken som arkitekturfotografering eller en dokumentation. Det blir bara ett större antal statiska avbildningar utan tillstymmelse till mänskligt liv. Att ställa dessa enformiga kompositioner mot Oddners betraktelser av livet bakom järnridån 1967, känns lite märkligt. Lina Haskell framstår som den statiske fotografen med stativ och vattenpass som viktigaste hjälpmedel. Medan Georg Oddners bilder är resultatet av en tre månaders reportageresa i Sovjetunionen 1967.

Oddners bilder var ett beställningsarbete åt tidskriften “Vi” där det kom att publiceras över 33 sidor i septembernumret samma år. Man ska vara medveten om att vid den här tiden reste ingen obevakad omkring i Sovjet. Det avdelades ett gäng pålitliga personer som höll ett konstant öga på resenären. Det gick heller inte att resa var som helst, platser var valda och godkända på förhand. Jag kan tänka mig att de utvalda övervakarna gick med ständig ångest. Att bevaka en fotograf måste vara det värsta. Man ska ha klart för sig att obehagligheter väntade övervakaren ifall bildreportaget skulle visa vad som upplevdes som en kritisk bild av Sovjetunionen.

Trots omständigheterna som måste ha begränsat fotograferingen tycker jag att det blivit en mycket sevärd utställning av Oddners reportageresa.
Haskells stela kompositioner tycker jag visst kan vara intressanta som enstaka bilder, men som utställning blir det helt enkelt för enformigt. 

Efter utställningen blev det fotofika på caféet på Kommendanthuset. Gott kaffe och i trevligt sällskap!