Jag läser i tidningen att författaren Susanna Alakoski förra året tackade nej till Jan Myrdals Leninpris på 100 000 kronor.! “Jag vill aldrig någonsin förknippas med totalitära ideologier eller regimer. Det är mycket pengar, men det finns rötter och en historia att visa respekt”, säger hon.
Jag känner inte Susanna Alakoskis författarskap, har ingen som helst aning om vad hon skriver om. Visste inte ens om existensen av detta litteraturpris. Men - jag blir helt tagen. Tänk att ha en sådan integritet att man tackar nej till hundratusen!
En som däremot inte alls dras med sådana skrupler är Jan Guillou som är årets Lenin-pristagare. Han tackade ja. Han lär ju å andra sidan för länge sen haft nån slags relation med KGB. Kanske var det därför han tackade ja.
Undrar hur många som tackat nej till det här priset under årens lopp?
Det finns även andra människor som skiljer sig åt. Jag tänker på dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som bl.a. gjort filmen “Bananas”. Det är också en kille med integritet. Han heter ju egentligen Carl Fredrik von Gertten och är alltså adlig. Jag läste i en intervju ned honom för länge sedan att han skippat “von” då han ansåg att det begränsade hans rörelsefrihet i vissa sammanhang. Då kommer man osökt att tänka på en annan filmmakare; Lars Trier i vårt grannland Danmark. Han är ju inte adlig men har på eget bevåg lagt till ett “von” för att öka intresset för sin person.
Intressant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar