Hittade mitt gamla fickur i en låda i garderoben. Jag minns att jag köpte klockan nån gång på 60-talet, kanske var det vid ett besök i Polen1968. Hursomhelst är den av märket Roskopf och är troligen tillverkad någon gång i slutet av 1800-, eller början av 1900-talet. Jag har läst att Roskopf var en driftig man vars företag hann tillverka minst 10 miljoner klockor (någon påstår tom 20 miljoner) innan det lades ner. Ambitionen var att tillverka klockor som alla hade råd med; folkur. Det är med andra ord ingen sällsynt raritet jag hittade i garderoben.
Men i alla fall så fungerar den, vilket inte är dåligt med tanke på att det är åtminstone 30 år sedan den var uppdragen senast. Den gick igång utan några tveksamheter. Visserligen går den inte helt rätt, den saktar sig något. Cirka fem minuter i timmen, vilket kanske är i mesta laget om man har en tid att passa. Det sitter en spak inuti verket där man kan justera gången. Jag hoppas skalan räcker till. Det finns också en ful spricka i glaset, men jag tror det kan vara svårt med tillgången på reservdelar. Så det kanske är något man får leva med. Man får också leva med att den tickar ganska högt. Men då vet man i alla fall att den är igång.
Jag läser i Sydsvenskan idag att politikerna i Helsingborg nu bestämt att Dunkers kulturhus i Helsingborg ska ändra konstnärlig inriktning och satsa mer på fotografi i framtiden. I samma artikel står att Dunkers måste spara. Finns det månne en koppling?
Antalet besökare på Dunkers 2010 var ca 30 000 personer. Fotografiska i Stockholm hade under samma tid ca 370 000. Kan det vara de här siffrorna som inspirerat politikerna i Helsingborg?
