Besök i Limhamns kalkbrott

Ja, då har man besökt kalkbrottet i Limhamn. En kompis ringde häromdagen och frågade ifall jag hade lust att hänga med på en tvåtimmars guidad tur i det gamla kalkbrottet. Dels lät det intressant eftersom jag inte varit där förut. Jo - också var det gratis, vilket kändes som ytterligare ett starkt argument.

Vi var en grupp på cirka tjugofem personer som samlades vid kalkbrottet för att delta i rundturen. Vår guide var mycket tydlig när han förklarade förutsättningarna för deltagandet. Rejäla skor, bra hjärta, inga dåliga knän eller andra krämpor, var en del av förutsättningarna.

Hundar och barnvagnar hade ingen tagit med, men för säkerhets skull förtydligade guiden att de hade icke varit tillåtna. Själv har jag har dåliga knän, men bestämde mig för att ligga lågt av rädsla för att bli utesluten ur gemenskapen. Vi fick också veta att vi skulle följa guiden i alla lägen, inte dröja oss kvar vid något och sacka efter, då det skulle rubba hela tidsschemat.

Inget smådrällande på egen hand med andra ord. Vi skulle också hålla oss på vägen. Det var absolut förbjudet att klättra upp på vallar och slänter.

För säkerhets skull hade han en medhjälpare med sig som skulle se till att reglerna efterlevdes och att gruppen hölls samlad. Man fick känslan av att tillhöra en grupp mellanstadieelever på utflykt. Eller en flock kinesiska turister.

Hursomhelst blev det en ganska trevlig rundvandring. Guiden var inte bara påläst på historik och flora och fauna i det drygt 60 meter djupa kalkbrottet. Han återberättade också massor av anekdoter och berättelser som han var noga att alla skulle lyssna på. De av deltagarna han tyckte stod lite för långt ifrån för att uppfatta alla nyanser i berättandet fick tillsägelse att komma närmare. Och eftersom det var lite skolutflykt över det hela så vågade man liksom inget annat. Det kändes säkrast att lyssna eftersom man ju vet hur det förhåller sig med skolutflykter; man brukar få lämna in en redogörelse efteråt.

Många av bilderna fick tas medan vi gick eftersom man fick tillsägelse ifall man inte höll tempot. Trots reglerna, så blev det som sagt på det hela taget en trevlig utflykt. Vet inte riktigt hur möjligheterna ser ut när det gäller enskilda besök, antar att det i så fall blir till att klättra över stängslet. Jag tror i och för sig inte att bevakningen är så rigorös.