Nikkor 35/2.0 från 1969

Jag har några riktigt gamla Nikkor-objektiv, bland annat den här trettiofemman. Jag använder den ibland på lite olika kameror och tänkte beskriva hur det fungerar när man tex plåtar med den på stan.

Objektivfakta

Nikkor-O 35/2.0 tillverkad 1969

8 linselement i 6 grupper

Bildvinkel: 62°

Filtergänga: 52mm

Minsta bländare: 16

Antal bländarlameller: 7

Närgräns: 0,35m

Analogt med Nikon F

Passar naturligtvis perfekt på en Nikon F från samma år. Kameran är helt manuell, så enklast är att förinställa ljusvärden och avstånd när man plåtar på stan. Med bländaren ställd på 8 får man ett bra gatufoto-skärpedjup som räcker mellan 2 och 5 meter. I hyggligt ljus kan tiden ligga på 1/250–1/500 med 400 ISO. I solsken 1/1000. Bör tilläggas att exponeringstoleransen är större när man plåtar analogt. Risken att fräta ut högdagrar vid överexponering är väldigt liten.

Digitalt med Nikon D40X

Optiken går bra att använda på Nikons enklare digitala systemkameror, som D40X. Det blir dock till att köra helt manuellt, ingen form av automatik, inte ens ljusmätaren fungerar, utan man får ställa in ljusvärdet på känn, ta provbild och sedan justera exponeringen. Att fokusera manuellt är inte helt enkelt med standardmattskivan även om man får viss hjälp med att det tänds en grön lampa i sökaren vid rätt avstånd. Eftersom sensorn i kameran är 23.6x15.8 mm, kommer brännvidden att motsvara ca 50mm (faktor 1.5). Ljusstyrkan kommer dock att bli densamma, eftersom bländarskalan inte förändras. Men skärpedjupet påverkas. Vald bländare ger bilder med större skärpedjup med DX-sensor än med fullformat och skillnaden motsvarar ett bländarsteg. Alltså kommer bländare 8 i DX-format motsvara 11 i FX-format i skärpedjup. Följaktligen får vi med bländare 8 ett skärpedjupsområde på 1,5–5 meter.

Digitalt med Sony Nex5N

Används objektivet med hjälp av en adapter på en Sony Nex5N blir skärpedjupsområdet exakt samma som för D40, sensorn är ju lika stor. Här blir det emellertid betydligt mer användarvänligt. Dels blir skärpeinställningen enklare då man på Nexen kan förstora sökarbilden på skärmen. Man kan också använda tidsautomatik. Vilket tillsammans gör kameran betydligt mera exakt och snabbjobbad jämfört med Nikon D40X.

Digitalt med Panasonic G2

Med adapter kan man även sätta optiken på en Panasonic M4/3. Även här kan man förstora sökarbilden och använda tidsautomatik. Men eftersom sensorn hos M4/3 bara är 18 x 13.5 mm blir beskärningsfaktorn större (faktor 2). Objektivet kommer på den här kameran att motsvara ett kort tele på 70mm med ljusstyrkan 2. Här kommer skärpedjupet vid bländare 8 att motsvara 16 på optikens skärpedjupsskala. Dvs skärpan sträcker sig mellan 1.5 meter till oändlighet med bländaren inställd på 8.

Det korta registeravståndet på kameror utan spegel gör det möjligt att sätta på alla möjliga objektiv med hjälp av lämplig adapter. Men tyvärr växer objektiven avsevärt med adaptern, (trist på pannkakan) vilket ju är ofrånkomligt då tex Nikons objektiv är byggda för kameror med ett registeravstånd på 46.5mm.

Registeravstånd = avståndet mellan objektivfattningens fläns och fokalplan, dvs till film/sensor.

Några vanliga fattningars registeravstånd 
M42 - 45.5mm
Canon FD - 42mm
Olympus OM - 46mm
Minolta MD - 43.5mm
Yashica/Contax - 45.5mm
Leica M - 28mm

Fotnot

Bör tilläggas att man kan inte lita helt på den skärpedjupsindikator som finns på äldre objektiv när man plåtar digitalt, då den digitala tekniken är betydligt mindre tolerant mot skärpeavvikelser än den analoga.