Jag har aldrig träffat någon som kunde så mycket om konst och samtidigt varit så ödmjuk inför kunskapen som Pentti. Han var också den skickligaste pedagog jag mött. Något de flesta vet och få tillämpar, är att en bra pedagog hittar eleven på den nivå han eller hon är på och utgår från den i sin undervisning. För Pentti var detta en självklarhet. Han var också ständigt nyfiken. Han verkade tycka att allt var intressant. Vilket gjorde att man inte behövde vara orolig att verka dum eller ställa en fråga där man var rädd att svaret kunde verka självklart. Pentti såg varje fråga ur ett vidare perspektiv. Han var hela tiden öppen för intryck och jag tror att han älskade undervisa bland annat just för att en bra lärare inte bara lär ut, utan också lär av sina elever. Och ingen kunde vara en bättre lärare än Pentti. Vi är många som saknar honom.
Jag har skrivit om Pentti tidigare, om hur han fick mig att se på konst med nya ögon.
Hej Stig
SvaraRaderaSå underbart vackert skrivet om min pappa. Saknar honom varje dag. Mycket glad over att läsa det här.
Kramar från Maija Melarti
Tack Maija, det var rart av dig att skriva. Jo, jag tänker också på din far ibland. Speciellt, som jag skrev i ett tidigare inlägg om honom, när jag kommer på mig själv med att gå lite för snabbt igenom en konstutställning. Pentti försökte ju lära oss alla sitt sätt att betrakta konst; med tålamod. Han var en speciell människa din far, och jag är mycket glad över att ha mött honom.
RaderaHa det riktigt bra, Maija
Stig
Hej. Jag måste passa på att skriva något här. Har så många gånger tänkt att jag måste höra av mig till Pentti och tacka honom för vad han gjorde för mig. Jag hade flyttat till Malmö, året var 1992. Jag tog en kvällskurs i teckning. Vilsen och ung men med viss läggning för att teckna fick jag rådet av Pentti, efter att själv ha sökt just råd, att söka Konstfack. Att avbryta studierna till att bli ingenjör som jag påbörjat 5 år tidigare, i 16-årsåldern, var plötsligt inget jag tvekade på. Men skulle jag bli konstnär? Nej, sa Pentti, jag skulle bli illustratör och grafisk designer, konst är inget att satsa på sa han. Jag hade ingen aning om vad grafisk design var, men Pentti fick mig att börja söka. Han hjälpte mig att titta på mina arbetsprover den våren. Jag kom inte in på Konstfack det året men började på en förberedande folkhögskola. Nya möten, nya miljöer. Vi tappade kontakten.
SvaraRaderaJag har hela min yrkesbana att tacka Pentti. Nu är det 15 år sedan jag lämnade Konstfacksstudierna i Grafisk Design och har varit yrkesverksam inom detta sedan dess, med framgång måste jag säga.
Jag har väldigt mycket att tacka Pentti för detta. Och nu, i skrivande stund, hade jag återigen gett mig attans på att få tag i honom, när jag såg att han redan lämnat in. Igen - tack Pentti!