Såg en film häromdagen som handlade om en olaglig radiostation i England på 60-talet. Radiostationen var belägen ombord på en båt och man sände från internationellt vatten, vilket gjorde att myndigheterna inte kunde stänga ner den. Vi här i Skåne hade en liknande situation vid samma tid med Radio syd.
Jag visste inte att byråkratin och myndighetsutövningen var lika stelbent i England som i Sverige vid den här tiden. Här genomfördes ju bland annat en grundlagsändring under kommunikationsminister Olof Palme för att vidmakthålla radiomonopolet till varje pris. Vilket man också tydligen gjorde i England. Kan tilläggas att man i England var så imponerade av Palmes hänsynslösa jakt på piratradiosändare att man bjöd in honom för att få tips om hur man skulle gå till väga.
De här reklamfinansierade radiostationerna på 60-talet hade en stor trogen lyssnarskara. Alla man kände lyssnade på Radio Syd och på varje arbetsplats stod en radioapparat inställd på denna enda kanal som sände rock och pop dygnet runt. När Radio Syd var på toppen hade man fler lyssnare än de sammanlagda lagliga svenska kanalerna Den statliga radion kontrade med att införa P3, även kallad ”skvalkanalen” för att försöka konkurrera, vilket de naturligtvis inte klarade av.
Radion fortsatte att vara inställd på Radio Syd och vi fortsatte lyssa på musiken och ta till oss reklam för Broddmans, Idealpersienner, Rosanders skor och många andra företag som annonserade i Radio Syd.
Det blev tyst i etern när myndigheterna och vädrets makter till slut lyckades stänga ner Radio Syd 1966. Det skulle dröja till 1993 innan vi, som ett av de sista länderna i Europa, åter kunde lyssna på reklamfinansierad radio.
Fotnot
I USA har man haft reklamfinansierad radio sedan 1919.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar