När nu temperaturen blivit tvåsiffrig kände jag att det kunde vara dags för en urban fotografisk cykelutflykt. Det finns liksom ingen anledning att ge sig utanför stadsgränsen. Dels är inte lantliga upplevelser riktigt min grej. Sen finns det ju gott om parker i stan ifall man vill se grönt.
Hursomhelst, på nypumpade däck gav jag mig iväg mot Ribersborg för att känna havsluft. Jag stannade till vid den sk hundrastplatsen. Vilket innebär att man får se upp var man sätter fötterna ifall man ger sig ut på gräset. Men man kan ju hålla sig på gångarna.
Här lade jag märke till att man gjutit igen nergången till det gamla skyddsvärnet. Förr gick det att ta sig ner i bunkern genom en olåst lucka. Jag och en kompis gjorde faktiskt ett besök där en gång för många år sedan. Men nu har man alltså förseglat värnet.
Jag fortsatte min tur i periferin av Västra Hamnen längs kustlinjen. Och lade för först gången märke till en fyr en bit ut i havet. Sådant som gör att man undrar; när i all världen kom den dit?
Där bebyggelsen avlöstes av ett industriområde stod en en sådan här maskin med sin lyftkorg. Den kändes ju en aning malplacerad så här vid kajkanten. Fast den kanske har också har något marint användningsområde?
Jag fortsatte mot Dockan, tänkte att det kunde vara lagom med en kopp kaffe men hittade konstigt nog inget café. Stannade till vid småbåtshamnen som jag tror en gång var Kockums gamla torrdocka. Roligt i så fall att den fått ett nytt användningsområde. Skylten informerar om att man inte får bada, inte fiska, inte åka skateboard, samt inte låta hunden gå på vattnet.
Kockums gamla kontorsskrapa, byggd 1958 (Gängtappen i folkmun), har blivit dekorerad med seriefigurer. Kunde inte koppla bilderna till verksamheten, men såg senare på televisionen att de ingår i marknadsföringen för Melodifestivalen.
Stan växer så det knakar och med alla gamla nerlagda industrier innanför stadsgränserna verkar här finnas hur mycket mark som helst att bygga på.
Lägg märke till att en mås bosatt sig på en gatlykta (nedre vänstra hörnet) Känns som en ganska öppen boplats. Men nog också varmt och behagligt om nätterna.
Vid World Trade Center hittade jag ett bageri/café som såg trevligt ut. Det heter Gateau och serverade en mycket god kopp kaffe.
Utflyktskameran var Nikon D5100 med 18-135, vars kvaliteer lite överraskande kommer betydligt mera till sin rätt nu än med förra kameran D80.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar