tisdag 18 december 2012

Gamla kontra nyare kameror



Jag ser att jag nu har tagit 7 180 bilder med min kompaktkamera; Canon S90 som jag köpte sommaren 2010. Antalet tagna bilder motsvarar ganska exakt 200 rullar 36-exp film. Jag betalade 3 700 för kameran sommaren 2010. Hade det varit på den analoga tiden så hade en kamera i den prisklassen lagt av för länge sedan. Man vill gärna tro att kameror var gedigna och höll bättre förr, men så var det egentligen inte.
1977 köpte jag en Minox 35 EL, en kompaktkamera som gav bra bildkvalitet (om man bländade ner ett par steg). Den hade ett fast 35/f2.8, manuell fokus, tidsautomatik och manuell frammatning. Det var en liten kompakt kamera byggd i plastmaterial i storlek med S90, fast lättare. Jag vill minnas att den kostade omkring 900:-, vilket i dagens penningvärde skulle motsvara ca 4 000:-. Jag hade kameran några år och jag minns inte hur många exponeringar det blev innan slutaren lade av, kanske runt 50 rullar film, dvs 2 000 exponeringar.


Naturligtvis finns det många kameror på marknaden från både 60- och 70-talet som fortfarande fungerar bra (jag har själv några stycken). En del är yrkeskameror som var ganska dyra när det begav sig. Exempelvis kostade 1969 ett Nikon F kamerahus 1 795:-, vilket motsvarar ca 14 000:- i dagens penningvärde. Men när det gäller enklare kameror från förr har de överlevt framförallt på grund av att de inte använts på långa vägar så intensivt som dagens digitalkameror när det gäller antalet exponeringar.

Mer kuriosa. 1963 lanserades Kodak Instamatic 100, en plastig kamera med en-linsig optik (plastlins), en fast bländare och en fast exponeringstid och med lösa blixtlampor. Detta var något av det simplaste man kunde tänka sig. Den kostade 95:-, vilket motsvarar ca 940:- idag, och blev en enorm försäljningssuccé.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar