Bilden är tagen en sen eftermiddag i oktober 1970. Tåget är inte ”fångat i flykten” utan stannade av någon anledning till en kort stund på bron. Tillräckligt länge för att jag skulle hinna gräva fram kameran ur väskan och ta en bild. Kameran var en Pentax Spotmatic, en populär modell vid den här tiden. Nackdelen med den var att objektivet hade skruvfattning, det tog en stund att byta, och eftersom zoomobjektiven då var både klumpiga och dåliga, var det fasta brännvidder som gällde. Oftast blev det att man skaffade sig ett favoritobjektiv som sedan fick sitta på som standard. I mitt fall en 85:a med ljusstyrka 1,9 som jag också använde vid det här tillfället. Filmen var Tri-X.
Bilden tagen i maj 1980. Såg ljuset i ”tunneln” och väntade tills någon skulle passera och ge lite liv åt bilden. Gångtrafiken var ganska gles så det tog ett tag. Personen hann aningen långt in i bilden innan jag tryckte av. Men det blev ganska hyggligt ändå.
Kameran var Nikon FM och objektivet 50/1,8. Filmen var Tri-X.
Ett visst förfall kan ge intressantare bilder. En dissonas i en tämligen enformig komposition kan man kanske säga. En bild som är omöjlig att tidsbestämma, men är tagen maj 1980, men där ser förmodligen likadant ut nu (hoppas jag) Nikon FM med 85/2,0. Film: Tri-X.
Chinatown i New York en lördag morgon i mars 1990. Kanske är det Wing Fat själv som står där på trottoaren och beskådar sitt sortiment utanför Wing Fat & Company Incorporated. Renhållningsbilen har just passerat och spolat ren gatan, och kommersen kan börja.
Pentax ME med 40/2,8 och Ilford XP1.
Hotellrumsfönster i Paris, maj 1978. Nikon FM med 50/1,8. Film: Tri-X.
Utsikten var egentligen inget vidare. Men husfasaderna runt gården på baksidan av hotellet hindrade solen från att nå in och gjorde ljuset mjukt.
Pisa i maj 1980. Att gå i trapporna i detta lutande torn var som att gå i trapporna i Lustiga Huset, det kändes mycket märkligt. Känslan när man väl kommit en bit upp och gick runt tornet på utsidan var också en upplevelse, man höll sig längs husväggen, speciellt på den sidan som lutade utåt. Att där saknades räcke gjorde inte saken bättre. På bilden håller jag kameran rak(jämför horisontlinjen och byggnaden i fonden med pelarnas lutning.)
Objektivet var 35/2,8. Kamerahus var Nikon FM och filmen Tri-X.
I samband med ett besök på Fotomässan i Köln september 1984 bodde vi på detta lilla familjedrivna hotell, centralt beläget med gångavstånd till mässan. När jag tittar på bilden nu kan jag se likheter med de bilder Rodtjenko gjorde på 20-talet, s.k. ryska vinklar, men det tänkte jag inte på då.
Nikon FM med 35/2,8, Filmen var Ilford XP1 exponerad efter ISO 200. Filmen presenterades som nyhet på mässan, men gick inte att få där, men jag lyckades köpa en rulle på stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar